Mitt liv som hemmamamma!

Maja har flera kompisar som är allergiska mot gluten. Detta har aldrig vållat några större problem vid kalas och så då det ju faktiskt finns en hel del saker man kan köpa eller baka som inte innehåller mjöl, tex drömrulltårta, chokladbollar, eller kokostoppar eller marängswiss, men så där till vardags är det svårare. Nu har Maja allt oftare börjat leka med Matilda, som citat Maja: "är glutenfri". Eftersom den stackaren nu fått äta Sempers glutenfria havreknäcke till mellanmål hos oss varenda gång hela hösten tänkte jag att jag skulle försöka anstränga mig lite och i bästa hemmamamma-stil baka bullar. Mumlande mitt favoritmantra "hur svårt kan det vara?" drog jag igång, bara för att upptäcka att det var näst intill omöjligt! Mjölet var som potatismjöl och jag fick ta dubbelt så mycket. Trots låga bakkunskaper insåg jag ju att detta inte skulle bli bra så jag ringde helt enkelt Matildas mamma och frågade om råd. "Du får ta i mer mjölk, degen blir superkletig och det är lättare att spritsa ut den", sa hon.
















Och ja, degen blev som tapetklister men till slut lyckades jag få loss några bitar deg från mina händer.
















Bakade samtidigt vanliga vetebullar och man får ju säga att det blev en viss skillnad. (Och ja, jag tog med denna bild bara för att ni ska se att jag faktiskt kan! ;)













Hur som helst så blev det inte så himla misslyckat i alla fall. Matilda tittade lite konstigt på semlorna men med mandelmassa och en massa grädde blev det hur bra som helst! Alltså - dagens självförtroendehöjare - hur svårt kan det vara??